Varför kommer jag inte på någonting att skriva om?

När jag vill skriva någonting, som en egen berättelse, då kommer jag inte på något. Hur sugen jag än är på att skriva en roman, så kommer jag inte på något att skriva. Inte något påhittat.

Däremot, har jag märkt, är jag bra på att skriva åsikter. Och tankar. Mina egna mest, det är dem jag är som säkrast på att jag “vet om”, att jag inte kommer med fel fakta om. För jag kan tolka mina egna åsikter och tankar hur fritt jag vill, eftersom den enda som egentligen kan märka om de är “fel” är jag själv. I princip.

Andras åsikter och tankar kan jag mer lyssna på och reagera samt fundera kring och ta in, mest lära av. När jag pratar om mina egna tankar och hur jag tänker och mina egna och kanske andras åsikter DÅ kommer det minsann fram ord. Annars, nepp.

En mellanrubrik som egentligen är en hel mening.

Och jag tycker också om att göra sådana här mystiska mellanrubriksmeningar som låter en skapa en uppfattning eller en inställning om vad texten under rubriken handlar om så att man lättare kan komma in i texten eller få svar på en specifik fråga. Föregående mening kan du behöva läsa om några gånger. Det behövde i alla fall jag. Den blev lite lång men jag orkar inte skriva om den just nu..

Varför skriva “mellanrubriksmeningar”?

Exempelvis så är en mellanrubriksmening bra att skriva om någon har en speciell fråga och vill ha svaret på den frågan snabbt och enkelt. Då kan det ju vara supereffektivt med en synlig rubrik som gör att svaret blir lätt att hitta. Therefore I love.

Och så ser det ju sådär attans snyggt ut också.

Damn sexy.

Vilken ska idealiskt vara längst?

Det är snyggast om texten under är längre än mellanrubriken tycker jag. Men ibland går det inte för mej när jag vill skriva på ett särskilt sätt. See example above. Jag kan ju komma på någon lösning ibland men just nu är jag trött. Men jag vill skriva. Men jag är trött. Men jag vill skriva. Men jag är trött.

När rubriken är längre än själva texten.

Men som jag också tycker - en del regler är till för att brytas. Om jag vill att alla meningar ska vara på ett särskilt sätt, kan gärna en eller fler rader få vara annorlunda i något slags mönster eller bara för att vara mer som en paus från “det vanliga”.

Som när jag skrev en dikt, då hade jag skrivit upp en särskild struktur den skulle vara i och så började jag skriva, men så upptäckte jag imitten av dikten att “den här meningen bryter mot mönstret - men den passar ju så bra!” så jag lät den vara så och den blev jetebra om jag får säga det själv!

Ibland kan det finaste se finare ut om man har med det man tycker är fult i det.

Nu när jag skrivit och "analyserat" det snabbt i min hjärna ser jag att jag verkligen tycker om "annorlunda" i "vanligt". Det blir en härlig balans. Även om jag(exempel) målar det mesta i vitt kan en klick svart någonstans göra det fulländat. Eller varför inte blanda dem båda?

Förresten kom jag på något medan jag var på väg till mormor idag.

Ett slags citat kom jag på: Inte förrän efter du har lärt dej kan du kritisera hur du lärde dej. 

Wåw. Är jag filosof eller vad!? Ne skoja men jag kom att tänka på det. Jag är 16. Jag är stor nu. Jag tänker annorlunda ijämförelse med när jag var yngre. Men det kanske inte är en så chockerande nyhet. Men när jag var liten förstod jag ju inte så mycket alls egentligen. Jag fick lära mej att när något var farligt, då skulle jag akta mej för det. Om något var en dum idé, då skulle jag inte göra det. Jag fick lära mej på ett sätt och det är inte förrän nu jag ser hur jag har lärt mej saker.

Och jag har upptäckt att jag har blivit uppfostrad att döma andra. Men det vill jag inte. Så jag tänker tänka bort den delen av min uppfostran. Nu kan jag tänka lite friare känns det som. Men jag undrar om jag tänker rätt begränsat ändå. Jag menar, min hjärna(jag är hjärnan..) har ju ett begränsat utrymme inne i skallen. Hjärnan kan väl inte växa så mycket mer om inte skallen gör det. Och om hjärnan inte kan växa mer, hur långt kan jag tänka egentligen? Tänker jag begränsat? Om en hjärna bara kunde växa och växa och bli större och större och få plats med mer information, hur skulle DET vara egentligen!? Det känns som om det skulle vara för mycket hjärna än vad det finns information att ta in, men vad vet jag, är jag inte bara en hjärna, begränsad att tänka endast till ett visst avstånd? Det här är vad jag tänker klockan tre på natten när jag ligger i min säng och ska sova. Det är ganska intressant för mej, så tur att jag kom på det nu när jag skrev det här!

Men så om jag TROR att jag kan tänka hur fritt jag vill - tänka "outside the box", behöver det inte nödvändigtvis vara så. Jag kan alltså tänka begränsat? Det finns saker jag inte kan tänka på? Vad är det jag inte kan tänka på? Jag antar att jag inte kan komma på det, eftersom en färg man aldrig sett kan vara svår att föreställa sej - nog näst intill omöjlig. Försök hitta en ny färg. Går det?

Jag tror i alla fall inte att någonting är helt omöjligt. "Bara" att någonting kan vara 99,9% falskt eller sant. Men jag tror att det oftast, för det mesta finns en chans, eller risk också för den delen. Därför vill jag helst inte säga "alltid" och "aldrig" eller "jag visste det". Det har jag kanske skrivit i den här texten redan, men jag är ganska ny på att tänka så här.

Annars har jag för det mesta sagt "Du gör alltid så" och sådana saker fastän det inte är helt sant sen jag var liten. Jag gillar inte att säga osanningar. Jag gillar inte att ha fel eller att ljuga..

Jag tror jag stoppar här för nu blir jag riktigt trött. Står nämligen upp eftersom jag inte vill sitta ner. Har läst att om man sitter 6 timmar eller mer på en dag så ökar risken för att dö i förtid OAVSETT om man motionerar och sådana grejer. Alltså skulle det inte spela någon roll om man tränade på gymmet en timme varje dag för att må bra om man ändå sedan satt i soffan och såg på teve, satt vid datorn, satt på bussen, satt vid matbordet och var man nu kan sitta någonstans i sammanlagt 6 timmar eller mer. Det är läskigt.

Vill du veta vad dödsorsak nummer ett i hela världen är enligt Quizkampen? Hjärt- och kärlsjukdomar. Vad kan det bero på? Man sitter ner för mycket och äter för onyttigt kanske. Jag vet inte mycket om det, och jag har ingen lust att söka upp fakta om det just nu. Det kan vara sant eller det kan vara mindre sant. Men nu råkade jag ju skriva mer igen fastän jag skulle sluta! Prutt _/(o_o_/))=3

Middag todayy.

Idag blir det en god middag. Det blir nämligen någon slags kycklingsoppa som pappa gör. Fast han kan väl göra olika slags kycklingsoppor? Kan han inte det? Det kommer jag inte riktigt ihåg men en slags kycklingsoppa han gör är i alla fall god, den har kyckling, potatis och morötter i sej vad jag vet och så är själva soppan gulaktig. Den är god. Och så kan man ha Tabasco i den om man vill. Mums. Min mage kurrar.

Jag hoppas inte jag läskat dej som läser nu, i så fall: I’M SO SORREEEEHH :C

Men så, snart ska jag äta middag. Efter middagen ska jag diska. Sedan ska jag ställa mej här, framför skoldatorn, och göra saker. Jag ska se på anime. Jag ska känna anime. Jag ska älska anime.

MMMMHMHMM GODDAMNIT I LOVE ANIME!!

Hajdopp, snigelsnåpp så länge! (ÄR JAG BEGRÄNSAD o_o)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kom på en sak.   Jag.   Vill.   Dö.   Jag är inte redo för livet. För att bli 18. För att göra något. För att gå vidare. För att bli vuxen. För att finnas.   Jag visste att jag var deprimerad, men jag kom inte på att god mat...

Blev sugen på att skriva ett inlägg. Lovis dakara.   Om du vill läsa det här inlägget rekommenderar jag att du lyssnar på låten Counting Stars av One Republic samtidigt för det är den jag lyssnar på just nu när jag skriver det här, alltså just nu...

Jaa så jag håller fortfarande på med den nya bloggen! Det tar lite längre tid nu för att jag inte kan spendera hela dagarna på bloggen när jag måste gå till.. skolan. Q_Q Varför.. måste.. jag... gå.. till... skolan!!! T-T   Aha för att jag sk...

Jag håller på att fixa min nya blogg vadihelefriden.blogg.se! Just nu är bloggen lösenordsskyddad för jag tänker inte ha den öppen medans den inte är klar. När designen är färdig kommer jag enbart att blogga på den! :O   Jupp. Så i typ två eller ...

Nu känner jag för att ha med ordet "begåvad" i en mening. Wops nu har jag redan haft det.   Dåså. ...